Tänk en stund på vilka relationer i livet som gör er glada och lyckliga. De närmsta och bästa relationerna en människa kan ha tordes vara med med vänner, familj och partners. Vad är det med människorna i dessa relationer som gör att ni älskar och bryr er om dem? Är det för att de är omtänksamma? För att de får dig att skratta? För att de får dig att känna dig trygg?
Eller är det för att de har snygga kroppar utan celluliter, valkar, extrakilon, bristningar, gäddhäng och dallriga lår?
Varenda år är det samma visa. Det är dags att komma i form till sommaren och det innebär gymkort och självsvält och fan och hans moster för att kunna visa upp en felfri kropp på beachen. Vi bryr oss inte om det som är viktigt i livet utan vi lägger ner otaliga timmar på något otroligt osunt. Självhat. För det är precis vad det är när det handlar om att inte kunna acceptera och bli vän med sin kropps yttre i dess nuvarande skick. För vem gör vi det här? Är det så viktigt för oss vad andra människor tycker om våra utseenden att vi struntar i oss själva och vår egen hälsa för att se bra ut?
Det verkar finnas en generell uppfattning om att hälsa är synonymt med träning, frukt och grönt men det är även en generell missuppfattning. Hälsa är mycket mer än vad vågen säger. En bra hälsa är att äta god och näringsrik mat. En bra hälsa är att sitta på en uteservering i solen med och dricka vin tillsammans med sina vänner. En bra hälsa är att utöva sina hobbies. En bra hälsa är att bjuda över bästa kompisen på filmkväll och skratta så mycket att man får ont i magen.
Det är hälsosamt att göra saker som gör en lycklig.
Om ni inte har de relationerna ni har på grund av personernas utseende, vad får då er att tro att era vänner, familj och partners lägger någon värdering i hur NI ser ut?
Jag vet många fantastiska människor som gömmer sig bakom en vägg av självhat och låter sig själva begränsas på grund av något så dumt som sina utseende. Jag har varit den personen under merparten av mitt liv, tills jag en dag fick nog och insåg att det gör inte mig till en lyckligare människa att få ångest över hur jag ser ut. Hur dumt är inte det, egentligen?
En kropp kan göra helt fantastiska saker och det som finns på insidan, psyket, är ännu mer fascinerande. Så varför lägga tid och energi på att fokusera på form mer än funktion?
Jag har aldrig varit tjockare än jag är idag, samtidigt som jag aldrig har varit omringad av så många fantastiska vänner och bekanta som jag är just nu. Allt på grund av att jag vågade riva ner väggen av självhat och visa folk vem jag verkligen var. En helt jävla asgrym person helt enkelt.
Det här inlägget innehåller en del frågor. Jag önskar bara att ni kunde stanna upp och fundera på dessa frågor för er själva. Varför är det så viktigt att ha en "snygg" kropp? Och vad är det med den snygga kroppen som gör er lyckligare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar